kryckor och väntan

min vilda framfart i lördags verkar har resulterat i att en fot gick sönder. detta är olyckligt då vaden på det andra benet gick sönder efter en kraftig kramp. foglossningen är jämt fördelad över mina två sidor men de nya skadorna gör att min gång ser ut som hos sånna människor vars ena ben är kortare än det andra. jag har även hittat en liten blå plupp på baksidan av den skadade vaden som jag tror kan vara ett brock. idag stod det också klart att jag ej längre kan stödja på min skadade fot. imorgon ska jag ringa till barnmorskan och fråga om dom har ett par kryckor att låna ut. jag har aldrig gått på kryckor förut men det ska bli kul att prova.
ringde just till CSN för att övertala/hetsa/ dom att titta på mitt brev. han påstod att han inget kunde göra över telefon men att om jag ej hört något på fredag skulle jag ringa följande måndag så skulle dom skynda på det hela. det verkar helt enkelt som om jag får vänta ett tag till, åtminstone en vecka. det är tråkigt att vänta tycker jag. allt annat hamnar som på is. jag tror att jag har lyckats förlika mig med tanken på att jag kanske får nej. att jag har accepterat allt vad det innebär och skulle klara av att vidta det åtgärder som krävs (provoice samt en period av sträng ekonomisk återhållsamhet) det är väntan som är jobbig. dock är jag ganska seriös med min nya positiva harmoniska stil. varje dag när jag vaknar tänker jag på en positiv målbild och den framkallar jag när det negativa och destruktiva tankarna kommer. i stället för att söka trygghet i dessa tankar har jag börjat se på dom som något som bara förstör och dessutom gör mig handlingsförlamad. hitintills går det ganska bra faktiskt.