estetik

jag börjar komma i form igen. efter min korta förkylning alltså. jag är fortfarande förkyld men det verkar inte vara influensa eller en långvarig variant. överhuvudtaget känns livet ganska bra just nu. jag ser fram emot barnet som ska komma och njuter av att fortfarande ha hälsan så pass att jag kan leka med amaya, eller iaf vara med i hennes lekar på ett eller annat sätt. jag gillar amaya mycket. inte så konstigt kan tyckas, hon är ju faktiskt mitt barn. dock har jag alltid känt mig osäker inför det argumentets konkreta betydelse. antar att det betyder att man älskar sitt barn vilkorslöst oavsett om det kommer att visa sig att barnet blir avskyvärt. egentligen inget fel, känns bara som en sägning som ofta tenderar att bli lite urvattnad och fantasilös. kanske beror min skeptism också på det faktum att jag är adopterad och tidigt förstod att det innebar att mina föräldrar valt ras och land och sedan köpt mig för en dyr penning, flugit hem, döpt mig och låtsats att jag var deras barn som dom älskade för att jag var "deras barn". i vilket fall tycker jag inte att det känns så personligt eller smickrande att säga till barnet i fråga att man gillar det främst för att det är ens barn (annars skulle man inte det?!) jag ska försöka att uppdatera amaya (och barnet som ska komma) exakt varför jag tycker om dom. detta kräver förstås att man känner sina barn samt gärna är uppdaterad om vilka deras intressen och specifika egenskaper är. bara då kan man få barnet att känna sig speciellt och uppskattat på riktigt. jag ska försöka med det där. jag ska även försöka att inte glömma bort att barn inte är korkade, dvs. inte hitta på underliga historier och lägga ut skuggridåer när barnet vill veta något som jag råkar tycka är obehagligt att berätta om.
just nu gillar jag amaya för att hon har så rolig gångstil, mycket kraft i sina bensparkar, har så fina och uttrycksfulla handgester, hennes förfinade och mystiska humor som visar sig i underfundiga små skämt, hennes roliga tonläge när hon pratar (mycket dramatisk, hon viftar ofta med händerna till) jag gillar också att hon är så bestämd och karaktärsfast, fast det ibland kan vara jobbigt, tex. tolererar hon inte att man har strumpor på sig. hon tål det bara inte och ser ofta till att få sin vilja igenom.
för att återknyta till rubriken så bestämde vi igår att istället för att skriva ytterligare ett brev till CSN, denna gång för johans räkning, faktiskt ta det missade poängen istället. det gäller en kurs i estetik och allt i den kursen var roligt så det ska nog gå vägen. vi hjälps självklart åt. johan drack öl igår, bara några. jag hoppas att beslutet om att läsa upp estetiken fortfarande gäller. jag är peppad.