onsdag 30 april 2008

typiskt

nu har jag haft min nya sko på mig medans jag lagat mat. den är inte så skön. klämmer både här och där. så himla nedrigt. det var en finfin svart textilsko med färgglada skosnöreshål. nu måste den bytas mot en helt svart. sorg

det rycker i dricka öl ute nerven

det är hårda tider för en fattig, gravid, vattenfylld mamma till ett 1,5 års barn. den senaste tiden har präglats av ett fantastiskt vårväder och ystra nyavlönade människor. idag, valborg, är kanske kulmen på denna period. som praktikanten på vårdcentralen skulle ha sagt är det "helt galet" på valborg i uppsala. jag har inte så hemskt mycket sug efter det galna. mer på gemenskap, frihet och just öldrickning i det gröna. det behöver inte vara något särskilt och enbart familjen duger bra. det som sätter käppar i hjulet för de här omtalade trevligheterna är att sista månaden av en graviditet sällan är särskilt trevlig. värmen gör att jag sväller upp till en otymplig, svårrörlig boll. amaya känner till detta och har en ormig sida som försöker utnyttja detta till sin fördel. idag skulle hon tex absolut inte gå och lägga sig utan kastade sig vilt så fort jag försökte plocka upp henne. hon gömde även sina nappar under soffan och sprang så fort att jag inte hann i kapp. mycket otacksam stil då jag stått och stekt pannkakor bara för att hon skulle få lite valborgtrevligt. på eftermiddagen/kvällen gick vi på promenad för att se om det förekom någon barnvänlig aktivitet vi kunde titta på. vi hittade en park som såg trevlig ut, den hade massor av kvarglömda leksaker så det var en hit. en halvtimme han vi leka innan en kille med stora tribaltatueringar kom ut på en balkong. hög musik spelades och de röktes, dracks och spottades på balkongen. mycket otrevligt tyckte vi och gick hem. en annan sak värd att nämna är att jag idag äntligen inhandlat nya skor. om jag vågar ska jag fota och lägga upp bilder på min gamla sko och den nya. men först blir det en klassiker: spenatsoppa!

söndag 27 april 2008

utedagen

det blev en ganska bra dag trots allt. dock en aning förskjuten då amaya valde att gå upp 9:30. vi tog det lugnt på morgonen och var sedan utomhus i flera timmar. först var vi i en liten park och sprang runt runt tills vi tröttnade på det och vandrade mot kvarngärdet där vi visste att en pappa och en farmor befann sig. där satt vi i en sandlåda ganska länge tills amaya kom på att hon ville gå in på andra människors verandor, då gick vi hem. jag sov lite på rasten och klarade därmed resten av dagen galant. imorgon ska jag få mer järn och förhoppningsvis når mitt blodvärde mycket snart nya höjder.

nu är jag sådär tröttsamt trött igen

det går i perioder det där med min trötthet. nu är jag inne i en dålig period. i torsdags var jag hos barnmorskan för att få järn och vi passade även på att sticka mig i fingret för att se om jag blivit järnstinn. 103 hade jag nu och det är ganska sopigt. detta kan vara en bidragande orsak till att jag inte känner mig tip top. en annan är nog amayas nya tidiga morgonvanor i kombination med långa intensiva dagar, svår foglossning och studiehets. inatt vaknade amaya fyra, fem och slutligen sex, trodde jag och nu sitter jag här med min kaffekopp som redan är halvt uppdrucken och från barnrummet är det tyst. hur kan det vara så?! ville hon bara att jag skulle gå upp? hur kunde hon veta? många frågor. inatt mellan vakningarna drömde jag hemska drömmar. en galen tant bröt sig in och kastade ett paket med farligt pulver på oss. johan klarade sig inte och jag och amaya fick vara på flyende fot resten av livet. jättetråkig dröm.
det går inte så bra nuförtiden. hushållet sköts minst sagt mediokert, jag hinner inte med i amayas takt, den positiva andan har gått upp i rök, studierna går dåligt (både mina egna och mina försöka att hjälpa till med matten), jag har jobbig foglossning och svårt att andas. det sägs att magen ska sjunka lite snart och att det då ska bli lättare att andas. det ska bli skönt. det ända jag har lyckats med under denna graviditet är att inte bli jättetjock. efter snittet blir jag nog svenssontjock och det är iaf. bättre än jättetjock. magen blir nog svårare att bli av med, det står tom i de annars så positiva "inget är omöjligt" mammatidningarna. nu har jag 105 i midjemått och jag vill inte ha en cm mer än 70. jag väger 63 nu och ska sedan väga 48. precis efter snittet kommer några kg rasa av sig själva. dels barn och moderkaka men också massor av vatten som jag samlat på mig. det är viktigt att ha en målbild. nu tänker jag på jennys planerade födelsedagsfirande. då ska jag ha ett normalt utseende, glatt humör och jätteliten välartad alvarbebis. det blir kul. nu ska jag slamra lite i köket så att amaya vaknar. jag tror att det kan vara mumintv snart och det vill man ju inte missa.

onsdag 23 april 2008

det elaka lilla trollet

rubriken syftar på amaya men är givetvis ironisk. hon är inte elak. bara ganska trollig, energisk, snabb, hungrig, kortstubinad, envis, stark, skrikig och helt oförstående inför allt vad graviditetskrämpor kan heta (mer oförstående en johan faktiskt)
amayas pappa har åkt en båt nästan hela dagen så jag och trollbarnet har haft en heldag tillsammans. vi blev helt utbrännda. amaya somnade lite efter sex och det var inte en minut för sent. jag hade planerat kakpicknick som förvisso var väldigt trevlig men också mycket intensiv. kanske lite på gränsen för vad någon av oss orkade med. trots att amaya inte övat särskilt mycket på att gå i sina skor så sprang hon i vansinnessnabb takt åt alla möjliga håll och även runt runt tills båda nästan föll omkull av yrhet. hon ramlade lite då och då men jag fick ändå inte hålla i handen utan höll lite diskret i tröjan. några tonårsgrabbar spelade fotboll och amaya såg inga som helst hinder i åldersskillnaden utan sprang ystert fram för att sparka på bollen. när vi skulle äta kakor på filt satt hon förvisso ned en stund men åt hetsigt på fyra kakor samtidigt. det är kul att hon har en så tydlig personlighet och hon tar verkligen för sig av livets goda. det som är lite tråkigt är att jag inte kan få henne att förstå det här med graviditet och de begränsningar och krämpor som kommer med den. hon kanske tror att jag bara är slö och så är det faktiskt inte. nu ska jag lägga mig i soffan ett tag innan johan kommer hem från båtresan. jag sa att han inte skulle köpa något till mig men man vet ju aldrig. sist fick jag en mjukisälg av märket softtoy.

elaka små troll

under morotspannkakestekningen lyssnade jag på den sommriga pixiesskivan doolittle. frank black är verkligen en festlig liten man. låten som framförs i videoklippet heter "where is my mind" och skrevs efter att frank dykt i västindien och då känt sig förföljd av en liten liten fisk.
nog om det, jag ville mest lägga upp en video. när amaya vaknar (snart) ska hon få nygräddade morotspannkakor och sen ska vi fara till källparken där en liten kakpicknick ska äga rum. när vi tröttnat på filtsittning bär det av till några gungor å sen går vi trötta hemåt jag hoppas på glada miner i eftermiddag då min nattsömn endast bestod av fem timmar. jag återkommer med rapport om hur eftermiddagen utvecklades. nu ska jag stoppa i mig en pannkaka för annars får man väl ingen. amaya äter nämligen pannkakor som en hel människa.

tisdag 22 april 2008

barnvagnsmaffian



i svenska akademins ordbok står det att maffia, i en allmän betydelse, kan syfta på "en hemlig sammanslutning med mer eller mindre förkastliga syften. alltså skulle man kunna prata om en barnvagnsmaffia tycker jag. eller flera rättare sagt. här i sala backe har vi ett antal lokala gäng. idag när jag pluggade på café såg jag minst tre olika. först kom fräscha gänget. mammorna är runt 30. barnen är ca ett halvår men mammorna är redan vältränade, välklädda med glansigt hår. barnvagnarna är av märket brio eller emmaljunga och i mörka färger. barnen har polarn och pyret eller finare. sen kom brokiga/vanliga gänget. ingen vidare homogenitet utan blandade åldrar och utseende barnen är ganska fula i hm klädsel. sist kom det märkligaste gänget. jag kallar dom tjocka gänget. fyra välgödda damer med till synes likadana barnvagnar och exakt likadana A-formade röda kappor från hm. jag har aldrig riktigt varit med i nått gäng men jag är mycket fascinerad av fenomenet. det ultimata vore väl att vara med i ett gäng där man hade nästan allt eller iaf det viktigaste gemensamt med alla. ett sånt gäng kan jag fortfarande drömma om ibland. självklart faller det hela på sin egen logik. tex. kanske man inte vill umgås med människor som aldrig utvecklas och själv vill man ju ha möjlighet att utvecklas och byta eller komplettera intressen. då är man inte längre ett homogent gäng. dessutom kanske ens identitet har en stark (kovalent) bindning till det faktum att man är "annorlunda" och då blir det svårt och ovant att befinna sig i ett sammanhang där man inte sticker ut. kanske hämmar det tom ens kreativitet. i vilket fall får jag nog inte vara med i ett barnvagnsgäng. jag är varken tjock eller fräsch och både vagn och sko är trasiga. inget gäng jag har sett skulle passa. kanske utländskhärkomstgänget men jag tror inte det för dom har ett hemligt språk som jag ej förstår. nej nu ska jag mixa en grön ärtsoppa som ingen ska äta idag och sedan läsa lite om en viss brillobox.

måndag 21 april 2008

magnytt

här kommer lite information om hur min graviditet fortskrider. jag har funderat länge på i vilken vecka jag kan tänkas vara. igår frågade johans mamma och jag bestämde mig för att ta reda på saken. v-33 är det! barnet väger ca 2200 gram och jag väger ca 63kg. magen är jättestor och ändrar form nästan hela tiden. jag har också fått min första bristning någonsin. det gör inget. jag bryr mig mycket lite om bristningar, ärr och dylikt. jag har större kroppsrelaterade problem att oja mig över. jag är ingen strandtjej direkt och om en oväntad badsituation skulle dyka upp har jag en finfin baddräkt från 60-talet med en liten inbyggd kjol och inlägg som gör att man får spetsiga bröst. det var kort om magen. nu ska jag lära mig lite om algebra.

söndag 20 april 2008

lite uppdateringar

den mest omskakande händelsen är nog att det fina vädret hade med sig massor av pollen som flög upp i mitt ansikte. det känns lite som att vara superförkyld med feber. fast jag har aldrig nyst så mycket av en förkylning som jag gör nu. på andra plats i händelsehierarkin kommer amayas sjukdom. stackarn har blivit magsjuk och alldeles blek och svag. vi tycker mycket synd om henne som bara kan äta majsvälling och ingen korv som annars är favoriten. det är lite jobbigt för kroppen att hon ofta vill bli buren men hon kan ju inte rå för att jag är otränad och gravid. idag var johans orädda farmor och farfar på besök. amaya sken upp en stund och lekte noggrant med gammelfarmors väska. vi fick även en proppfull matkasse. sånt är alltid kul och uppskattat. annars så har jag mest haft nedåtmun på sistone. troligtvis för att mammarollen skrämmer mig. i synnerhet är det läskigt att bli tvåbarnsmamma. men också skoj förstås! idag såg jag en mamma cykla med sin lilla dotter som just lärt sig cykla. då sken jag upp och tänkte på hur jag och amaya skulle cykla omkring. då ramlade barnet på grus och blev jätteledsen. då blev jag också ledsen. grus i knät är så eländigt. nu börjar en tv-kväll som jag inte minns vad den ska innehålla och jag ska försöka göra skorpor av dagens vetelängd. undrar hur man ska göra. när jag googlade på "torka bullar i ugn" kom det fram något om att torka bajs. inte precis vad jag sökte. nu ska jag googla vidare.

fredag 18 april 2008

snittsigt värre

idag har jag varit på akademiskas specialmödrarvård och träffat en doktor. det var ett kort men givande möte. doktorn var en allvarlig kvinna som gnuggade sig lite bekymrat över näsan med jämna mellanrum och tog sin uppgift att informera mig om eventuella risker med kejsarsnitt på allvar. det är bra, man ska inte undanhålla viktig info. trots att hon lockade med snaskiga "prova på" erbjudanden sa jag "tack, men nej tack". hennes sista övertalningsförsök bestod i att berätta att jag kunde få nån slags skada på tarmen. då log jag på insidan och tänkte på vad som brukar hända med tarmen under en vaginal förlossning. nöjd med min insats och över att ha turen på min sida skuttade jag ner på stan med en liten informationsfolder om kejsarsnitt. 5.6 ska barnet komma. tänk så livet det ska bli. då har jag fått fem till påsar järn och kommer att vara i superform. det som kommer att bli annorlunda mot förra gången är väl att johan inte ska stanna med mig på sjukhuset. han måste ju vara med amaya och berätta för henne vem barnet som kommit är så hon inte får en chock. när amaya precis hade kommit och jag låg kvar på sjukhuset minns jag att det kändes jobbigt att vara så beroende av andras hjälp. jag är inte van vid att inte kunna göra saker själv. när jag hade fått morfin och blev förvirrad tänkte jag mycket på att amaya och johan skulle smita iväg från akademiska och leva ett lyckligt liv utan mig. jag vaknade svettig och blev så glad när dom låg kvar i sängen utan minsta tecken på rymmningsbenägenhet. nu kommer jag att ligga helt själv på rummet och våndas. inte värt att tänka på. det är inte förenligt med den positiva stilen. jätteskönt känns det med bestämt datum och att jag faktisk får snitt. jag ska be dom göra ett nytt ärr för det känns läskigt om dom skulle skära i det gamla.stan tittade jag in genom fönstret till polarn och pyret. där hängde en jättefin t-shirt body i ministrl. den var vit med röda kanter och mönstret var fluffiga lamm i rött och blått. den önskar sig det nya barnet. det är jag helt säker på.

onsdag 16 april 2008

avancerad bananätning


amaya har alltid varit förtjust i banan och mängder av den dyra frukten har under det senaste året hamnat i hennes magsäck och kort därefter blöjan. i vilket fall så har hon nu börjat äta på det här vuxna viset. som bilden visar drabbades banan av en fraktur och amaya blev förstås konfunderad.

lördag 12 april 2008

det individuella ansvaret

idag såg jag en debatt eller kanske snarare ett samtal på svt. jag kom in sent i programmet men jag tror att det kanske handlade om vårt samhälle jan björklund var med och även suzanne osten. jan pratade om att det var dags att individen började ta mer ansvar för sig själv och sina barn. han menade att hårda regler och höga förväntningar skulle leda till att man blir en ordentlig människa som förstår att det är ens eget ansvar att jobba och försörja sig (om man är frisk alltså) och inte samhällets i första hand. suzanne hävdade att kärleken var viktigast och då syftade hon på en slags samhällskärlek som hon menade saknas i vårt samhälle idag. någon annan pratade om framtidstro och en dynamisk människosyn som en viktig faktor till att skapa ett samhälle med funktionsdugliga och kreativa människor. jag lyssnade uppmärksamt och funderade över det här med individens ansvar. jag är inte så bra på att ta individuellt ansvar har det visat sig. jag är inte så ansvarig helt enkelt. tursamt nog är jag ej stendum så jag skulle aldrig bygga en politisk teori eller åsikt baserat på de förhållanden som skulle passa just mig. min allmänna och mycket oslipade åsikt i frågan är den att antingen det ena eller det andra får gälla. antingen har staten i princip all makt och tar följaktligen också ansvar för individens liv. i detta samhällssystem är den materiella valfriheten mycket begränsad. eller så har folket all makt och hela friheten. jag struntar i vilket men jag gillar inte ett disfunktionellt mellanting.
på ett personligt plan saknar jag både kärleksfulla förväntningar, disciplin och en dynamisk syn på mig själv. jag fyller förvisso 26 när som helst men vill ändå klappas på huvudet av en förälder eller duttas med av en samhällets tjänsterman. dom skulle säga att jag är duktig och klarar av det jag företar mig, att jag gjort bra val i livet och har mycket att vara tacksam för. dom skulle strängt påpeka att jag måste skärpa mig och börja ta ansvar för min situation men samtidigt erbjuda råd och stöd och framförallt skulle de lova att finnas där om det ändå skulle misslyckas. utan detta riskerar jag att bli sittande med trasiga skor i ett dammigt hörn av lägenheten och vänta på att ett till barn ska ploppa ut och med det lite ny energi och en positiv anda. inte så troligt.

fredag 11 april 2008

stora bröd och platta moccarutor

tiden är ur led och det är synd om människorna. skam är uppe och går på torra land. jag kan inte baka längre. det verkar som om min baktalang försvann samtidigt som mitt sötsug. jag brukar verkligen aldrig misslyckas med godsaker men har på sista tiden råkat ut för flera bakslag. först var det simpla bullar som skulle bakas. de blev så tråkiga och degiga att varken jag eller amaya ville äta. sen var det en veganrulltårta som blev en blöt korv. iofs skyller jag det misslyckandet på att veganprodukter är värdelösa. idag när jag tittade mig i spegeln såg jag till min förfäran att jag hade magrat av rejält. självklart ville jag råda bot på det livshotande tillståndet genom att baka och äta moccarutor. av johans mor fick jag ett gammalt beprövat recept. allt gick bra fram tills det att smeten skulle bredas ut i långpanna. det visade sig att det jag trodde var en långpanna, dvs en vanlig ungsplåt med höga kanter, tydligen inte var det som åsyftades i receptet. vid utbredning täcktes förvisso hela plåten men höjden var ca en halv cm. kanske höjer den sig i ugnen tänkte jag. det gjorde den också med hela två cm. världens plattaste moccarutor har sett dagens ljus. johan däremot har bakat ett par superfina och ytterst fluffiga bröd som vi ska avnjuta senare ikväll. nu är det slutbakat för min del!

måndag 7 april 2008

järn direkt i venen - det nya svarta

idag har jag varit på akademiska för att få en påse järn insprutat i min ven. jag var i god tid och satt på plats en kvart innan utsatt tid. förstås borde jag tagit med i beräkningen att akademiska är ett sopsjukhus med personalbrist (stackars personalen, när jag praktiserade där fick jag byta en blöja på grund av just brist på personal) i vilket fall fick jag vänta sammanlagt en timme på en hård pinnstol som inte alls var skön. dock visade det sig vara värt mödan. jag fick ligga på en brits i ett helt tyst rum. jag fick inte heller röra mig eftersom sköterskan av någon anledning inte tejpade fast nålen. järnet skulle gest långsamt eftersom de ville se så att jag inte hamnade i ett livshotande tillstånd. en sköterska från förlossningsavdelningen (personalbrist) satt med i början och vi småpratade lite om hur fantastiskt och naturligt det var med "naturlig" förlossning och även tog vi upp risker med kejsarsnitt. problem med ammning osv. jag berättade att jag förlorat ganska mycket blod under min operation men då sa hon stolt att på hennes avdelning var det ingenting. minst en liter skulle man tappa för att få godkänt på provet. vi bollade lite klyschor och det kändes ganska skönt att få leka "riktig kvinnomamma". sen gick hon ut och jag somnade bums. det hela var mycket behagligt och avslappnande. jag ser mycket fram emot onsdagens session. järn i venen är värt varenda krona.

söndag 6 april 2008

en idyll



jag minns sommaren som varit i ett färgglatt och prickigt skimmer. förvisso kände vi oss ofta trötta men jag hade ändå ork att åka till sthlm med amaya och även praktisera några hobbys. för att nämna en så var jag mycket insatt i det här med tårttillverkning och till min egen födelsedag knåpade jag ihop en hello kitty-tårta. jag minns också en trevlig utflykt till Norrtälje amaya skrek förviss i bilen men annars var det frid och fröjd så vitt jag kan minnas. nu ska det komma en tid med snöblandat regn men sen kommer nog sommaren och jag ska lägga min sista energi på att den ska bli trevlig. jag hade också tänkt att satsa på att bli vän med de nya killingarna på 4-h. jag har redan blivit god vän med ett gutefår.

lördag 5 april 2008

städning och matleda

efter att ha sovit fem och en halv timme i samma bekväma sovställning som alla nätter de senaste månaderna vaknade jag pigg och ivrig att sätta igång med städ. först fyllde jag diskmaskinen men upptäckte då jag skulle sätta på den att stickproppen nu slutligen brunnit upp helt och hållet. varje gång vi diskar luktar det bränt och kontakten blev allt brunare med tiden. nu hade den alltså slutligen gett upp. vi gick i samlad trupp till coop för att inhandla ny stickpropp som händiga johan skulle tråckla fast vid den gamla sladden. trotts mitt huvud på skaft råkade jag glömma nyckeln i sopprumsdörren. det blev dock ingen katastrof för den satt kvar när vi kom hem. sedan städade vi oss svettiga tills kl tre då johans mamma kom. det var kul för amaya med farmorbesök. hon visade sitt nya steppnummer och var som vanligt vid besök på sitt allra gulligaste humör. amaya tycker inte att jag är en så roliga mamma. hon klagar på att jag är tjock och pustig. jag kan inte kasta henne upp i luften, köra henne fort i vagnen och inte heller låter jag henne sitta på min mage. när hon blir äldre ska jag be henne om förlåtelse och skylla allt på hennes yngre syskon. tur att hon har en pappa också. en skojig en dessutom så att inte hela hennes barndom blir förstörd. jag tänkte även nämna att jag drabbats av matleda. den svåraste hittills i mitt liv. jag är inte sugen på någon mat. inget salt och inget sött. inget därimellan heller. svårast är det med lagad mat. det ända jag kan tolerera just nu är det ljusgröna längst inne i salladshuvudet, grönt äpple och bärsmoothie. undrar vad det tyder på. kanske har det något med järnbristen att göra. måndagen närmar sig med stormsteg. jag är lite rädd men också glad för min första järninjektion.

fredag 4 april 2008

flytta eller bo kvar samt andra funderingar kring livet som det ser ut just nu


den senaste tiden har vi funderat en hel del på att bryta upp från vår nuvarande boplats. vart vi sedan skulle bosätta oss står inte helt klart men populära alternativ är gottsunda och fruängen. det är hyreslägenhet som gäller. meningen med flytten skulle vara att få loss pengar som faktiskt är mina och för tillfället sitter fast i bostadsrätten. det rör sig om hundratusen. den som följt vår vardag vet att vi är i behov av en hundratusenkronorssedel. vi skulle dessutom gärna vilja bo i sthlm, helst i samma hus som jenny. fast inte i lägenheten brevid för då skulle hon aldrig få sova. petter får gärna flytta in där också. vi vill inte gärna bo i gottsunda men det är bara där vi kan få lägenhet här i uppsala och det vore förstås kul att bo på samma väg som peter och anna (vi har sökt en lägenhet på samma gata) en nackdel med att norpa åt sig dess kosingar redan nu är att då finns dom inte kvar sedan som ev. handpenning till tjusigare boende på tex luthagsesplanaden eller kungsholmen. ytterligare en sak på minussidan är att om vi säljer nu blir det med lite förlust då det kommer stå "i behov av renovering" i annonsen. både tvätt och diskmaskinen håller på att ge upp och spisen har bara tre fungerande plattor samt saknar en ungslucka. om vi bor kvar här riskerar vi att få hundkiss i huvudet när vi är ute på balkongen och även att dö av fattigdomstristess. jag ser själv hur dessa problem i allra högsta grad liknar vit medelklassproblematik/gnäll. tro inget annat. tursamt är det att luften är fri och jag tillåts mala på om dessa bagateller i all evighet. jag vet ej så mycket om hur resten av sverige har det ekonomiskt men att vara fyra och leva på ca 12000 i månaden borde ju räknas som lite fattigt iaf.
sen var det frågan om vi bör fortsätta våra liv i uppsala eller flytta till huvudstaden. vi känner att vi vuxit fast i uppsala fast sanningen är den att vi vuxit fast i våran lägenhet och i apati. som så många gånger förr söker vi den snabba lösningen på vårat asociala beteende och tänker att i sthlm kommer vi få en nystart. vi kommer bli mer utåtriktade, framgångsrika och kanske få nya småbarnsföräldervänner. självklart blir det inte så. vi kommer alltid att sitta instängda i en, geografiskt, ganska liten värld och samla damm. tills vi lyckas åstadkomma en riktig förändring och när det sker spelar det ingen roll vart vi bor eller vad vi pluggar.
detta kan jag fundera på hur länge som helst, särskilt en kväll som denna då johan är ledsen av nikotinabstinens och jag själv är helt utpumpad samt har ångest inför morgondagens storstäd. när jag blir rik ska jag skaffa vit städhjälp. jag vet inge jag avskyr så mycket som att städa. jag hatar allting runtomkring, alla produkter, kylan från vädringen och den så kallade "sköna" känslan efteråt. jag har iaf hämtat ut fem järnsprutor idag. det kostade ca 900 och jag behöver några till. hoppas det är värt. nu blir det paranoid park.

onsdag 2 april 2008

mitt akuta tillstånd

vi höll alla fyra (jag, johan, amaya och barnmorskan) på att sätta morgonkaffet i halsen då blodmätarmaskinen visade 82 i blodvärde. barnmorskan tog sig samman och tappade mig på lite intravenöst blod för att få ett mer tillförlitligt värde. 85 stod det då. det tyder på extrem järnbrist (eller blodbrist om man vill uttrycka sig så) en kvinna ska inte ha under 115 och om man går under 100 är man illa ute. jag är nästan död. det är ett under att jag inte somnar precis hela tiden. eftersom det bara är två månader kvar till förlossningen hinner det inte rätta till sig med hjälp av all dubbelniferex och blodpudding i världen. alltså måste jag köpa järnsprutor för 1600kr och åka till sjukhuset för att få dom insprutade. dom vill att man är på sjukhuset första gången eftersom det är stor chans att man avlider av tex blodtrycksfall, det var iaf så jag tolkade det. jag försökte förklara mig själv genom att prata om soyakorv. barnmorskan pratade om köttfaktorn. summan av kardemumman är att jag har en extremt dålig kosthållning samt prioriteringsförmåga (försökte spara pengar genom att inte köpa niferex) nu får jag betala dyrt för gammal ost. det var pengarna som vi skulle använt till juniräkningarna. till middag spisade jag en röra bestående av spenat, broccoli, ärtor och nötter. till det drack jag apelsinjuice och tuggade även i mig dagens andra niferex. trots att sprutorna nog ser till att järnvärdet höjs så skadar det ju inte att byta till en mer järnstinn kost. järnprojektet börjar nu.

tisdag 1 april 2008

anatomi igen

nu har en period av hårda studier återigen inletts. idag pluggade jag så intensivt på "rasten" att jag blev illamående, fick ont i huvudet samt somnade hjälplöst i fem min, sen vaknade amaya. på grund av anatomistudierna kommer mina inlägg en tid framöver vara korta och enbart behandla de allra viktigaste händelserna från dagen. observationer som gjorts under dagen är bla. att alla åker till barcelona utom vi, att man blir knäppknasig av att inte röka, att anatomi är sjukt svårt, att man kan byta kläder på lindex utan kvitto, att man kan få handla på ica fast man har trasiga skor och saknar en femtioöring. dessutom har jag sökt två sommarkurser en om fornnordisk religion och en om feminismens klassiker. den första kursen leds av johans goda vän sebastian, den galna professorn. jag förväntar mig höga betyg. dels för att jag är en fena på universitetsstudier men även av sympatirellaterade själ då jag kommer ha ett gapande hål i magen vid aktuell tidpunkt. imorgon ska jag stiga upp i ottan för att bege mig till barnmorskan. hoppas att mitt hetsätande av niferex har gett resultat.

månadens trollunge


amaya har vunnit sin första pristävling. hon är månadens trollunge på sidan trollungar. den vinnande bilden kan man skåda här ovanför. det var amayas farmor som i hemlighet skickade in bilden. förutom äran vinner hon ett klädesplagg, amaya alltså. vi är mycket stolta!

 
>