torr som fnöske

de flesta av mina planer verkar gå i stöpet nuförtiden. så även dagens. vid uppvaknandet kände jag mig ytterst outsövd samt plågsamt graviditetssjuk. graviditetssjukan kan se olika ut från fall till fall men är alltid en plåga. den är både psykisk och fysisk. bäst kan den beskrivas som en överväldigande sorgsenhet med utmattningssymptom. johans glada städande kändes både absurt och surrealistiskt, vet han inte hur sorgligt allting är?! amaya kände iaf av min sinnesstämning och blev vid ett par tillfällen omotiverat ledsen. mina försök att få henne och mig själv på bättre humör bestod i ett besök på gränby centrum (uppsalas populäraste) vi såg många hundar och det gladde oss båda. det var även proppat med folk och amaya startade ogenerat konversationer till höger och vänster. i en kö sparkade ett sulkibarn mig med flit på vaden. jag tittade så argt jag kunde både på honom och pappan. tyvärr såg pappan så snäll och bortkommen ut att mitt hat byttes ut mot skam och avsmak.
en ren lägenhet är iaf något att glädjas över och vegoburgaren vi fick av svärmor igår var god (vi fick också motionscykel, glass, hjortronsylt, falafel och tre böcker) jag glädes även åt de bristningar jag ej fått och att jag slutat späka mina händer. nu smörjer jag dom ett par gånger om dagen, tyvärr han det gå så långt att de är mörka av sårskorpor och torra som fnöske. kanske tar de eld snart.