jag kan inte sova mer än fyra timmar i sträck. det var precis samma visa förra graviditeten. varför går hon inte bara och lägger sig kan man undra?! det är svårt att förklara. oftast vaknar jag av nån obekväm anledning som inte går att ignorera och som gör mig klarvaken. tex. sjuk dröm, kramp (som johan måste rätta till) extrem nästäppa, bortdomnad kroppsdel, kraftigt mjölkläckage (måste fylla på med vatten så att jag ej torkar ut) hunger eller allt detta tillsammans i kombination med oroskännslor. jag brukar sätta mig vid datorn, äta lite och vänta på att allt går över. det brukar ta ca två timmar, då är jag pigg. sen sover jag kanske två timmar till vaknar på samma sett och bävar inför nästa natt. sen kommer en bebis som vill äta varannan timme dygnet runt i kanske två månader. ibland vill den bajsa och rapa också men är inte så duktig på sånt ännu och får ont och skriker. det låter sjukt men är sant. som jag ofta brukar påpeka är sömn och bristen därav mitt största problem sen några år tillbaka. var visst 23 när jag blev gravid/träffade johan första gången och nu är jag snart 26. sömnbristen gör att min energi bara räcker till de tråkigaste göromålen tex disk, småstäd, äting, läsning av lättviktslitteratur samt beskådning av lågkvalitetsprogramm på telivisonen. det räcker inte till att vara sprudlande glad gravid partner, rolig kompis som är tokigt tjock och bjuder på sig själv, skojfrisk mamma som slänger upp sin tolvkilosbebis i luften så att denne kiknar av skratt (det gör superstarkeadolfpappan) och framförallt räcker det inte till att plugga eller underhålla de intressen som jag brinner/brann för. jag förstår inte hur somliga juridikstuderande gör. jag förstår på riktigt inte hur det går till. imponerande iaf. jag intalar mig att det är det extra barnet som är den avgörande skillnaden mellan henne och mig och vad vi får uträttat. nu kommer hundarna snart så det är bästa att jag omedelbums går till sängs. godnatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
det är jag övertygad om! jag har ju ingen 12 kilosbebis jag kan kasta upp i luften :)
jag löser mitt pluggande på nätterna samtidigt som jag tittar på tv, internet och vickar på stolen, det går långsamt, på 2 timmar har jag bara skrivit hälften av vad jag hade tänkt göra tills nu, för nu vill jag sova jag med!.
jag tror mitt koffeintablettbehov kan ha en avgörande roll.
men största skillnaden är nog att mitt liv handlar om pluggande, peter och bebis.
mitt sociala och kulturella liv är mycket begränsat tyvärr, det handlar om min irriterande basgrupp, mamma som fikar varannan lördag här och ibland lunch på norrlands med den enda kompisen i min klass. så det är inte så mycket att hänga i julgranen :)
resten av tiden går åt att sova, sova framför tv:n, äta och peta på bebis. inget kastande eller lekandes med en bebis tyvärr.. det är nog roligare att lägga tid på sånt än tråkigt plugg :)
jag tycker du är mycket duktigare som kan ta hand om amaya och ha en bebis i magen, samtidigt!
ett barn kan man inte tröttna på - som böcker, slänga på golvet och sova vidare.
din stackare! får du aldrig sova en "hel" natt? vilken tid brukar du komma i säng? även om du skriver att du inte får mycket gjort tycker jag det låter som du gör en hel del, i alla fall om man jämför med mig som är helt barnlös och ogravid (och därmed inte har något att skylla på), jag är supermegatrött ändå och undrar också hur vissa har kraft och ork att fylla sin tid med så många grejer.
hundarna?
vi har hund/grannproblem! det är en senil tant på övervåningen som passar två hundar hela dagen åt sin son. eftersom dom inte får gå ut och säkert inte får någon mat så skäller dom och ylar hela tiden. ibland släpper hon ut dom på balkongen och då hörs det ännu tydligare + att dom då skäller på förbipasserande hundar :(
Skicka en kommentar