trams

pratade med en god vän igår om bloggar i allmänhet och pälsen i synnerhet. minst en gång om året får jag bloggreflekterarperioder. alltså att jag funderar på vad pälsen är, kan bli och framförallt om pälsen är existensberättigad. troligtvis inte som det ser ut nu. en annan god vän och tillika bloggerska har nyligen dödat sin blogg. anledningen skulle vara att den mest innehöll blaj och att det fanns andra som blajade bättre. jag kommer sakna bloggen i fråga. jag vill inte läsa andras blaj utan just hennes. så det var trist. men livet går vidare. det känns som en bra ide att börja fundera på vad jag ska skriva om egentligen. vad pälsen ska innehålla. men sånt tänk gör mig också nervös. jag får prestationsångest. jag är ju faktiskt ingen skribent. inte alls. så istället för att få panik och dräpa pälsen så avaktar jag lite. fortsätter med tramsandet. jag tror tom att jag ska lägga upp en sån fin tramsbild. ja det gör jag.