mysiga söndag

när man är en riktig människa med riktiga rutiner blir helgen plötsligt väldigt mysig. som igår borde alla lördagar vara. jag har inte berättat det för anna och peter ännu men vi tänker komma tillbaka! dessutom ska vi hetsa dom att komma till oss trots att jag aldrig kommer kunna återskapa plommonkakan hoppas jag att dom vill komma.
johan är som bekant sjuk och har knappt sovit alls inatt. därför gick han och la sig i sängen för ett tag sen. jag följde med. efter mig kom en livlig svans av barn. vi bäddade ner oss i den smuliga (barnens frukostsmörgås) sängen och hade det lugnt och mysigt nån minut innan vild lek uppstod. spjälsängen flyttades ut och barn sprang runt den i hög hastighet. sen började dom hoppa i sängen. jag vet egentligen inte vad jag vill säga med det här förutom att det var hemskt mysigt att ligga nerbäddad och känna höstblåsten ute samtidigt som jag oengagerat ropade nej och sluta.