för lite mer en ett år sedan flyttade fritte in i köket. han står där som en eländig oljevulkan, bubblar och rinner över. två gånger har jag med mycket möda tvättat alla delar och stuvat undan. det har gått nån vecka och sen är han framme igen. det är inte det att det inte är gott. det är det. nästan alltid. igår friterdes rödbetsbollar och samosas. jag älskar samosas. bra så. middagen intogs halv tio. mindre bra. natten har varit en lång oljig mardrömslåga. huh. jag tror inte att människan är skapad för att äta friterad mat. jag tror bara inte det. jag blir nog motsagd av hela amerikas befolkning och en och annan indier. men jag håller fast vid min åsikt.
måndag 21 september 2009
fritösen
Upplagd av Teresa Maria kl. 05:34
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är mycket möjligt att du har rätt i den frågan!
kan du inte berätta mer om natten? hur är den när den är som en oljig mardrömslåga? hjälp mig att förstå!
det ska vara mardrömsplåga. det är att man drömmer mardrömmar som man plågas av.
vad drömde du?
Skicka en kommentar