en trött hemvändare

idag for hela familjen till sthlm för att fira min farbrors födelsedag. kalaset hölls hos min farmor som bor i södra ängby (funkisträdgårdsstad - se bilden) inför resan förberedde vi som vanligt mer med att vara nervösa och mindre med praktisk planering. naturligtvis var vi dödströtta och kraftigt uppstressade redan innan vi kommit ut genom dörren. det vore lätt att skylla på amaya som faktiskt varit extremt krävande de senaste dagarna pga nya tänder (förmodligen) dock var det inte hennes fel att vi inte gick och la oss i tid och inte förberedde allt som duktiga föräldrar skulle ha gjort. en sak som vi faktiskt för ovanlighetens skull lyckades med var att ge ett stiligt intryck som grupp. johan hade helt ny strass som bestod i rutig gubbbyxa i gråbrunt, svart linne och svart kofta i mysigt stickat material. hans byxa passade till min gråa kappa och mina bruna stövlar passade fint ihop med amayas mössa osv. det kändes kul att slippa se ut som trasiga tiggare och mer som en medelklassfamilj på väg till kalas. det tar tre timmar för oss att komma till min farmors hus och vi var där ca tre timmar. alltså sex timmars resa och tre timmars umgänge. tur att vi alla gillar att resa! på vår äventyrliga färd träffade vi sl-kontanter som var missnöjda med våra färdbevis. straffet blev 1200kr, tur att vi som medelklassfamilj inte har ekonomiska problem eller tex behöver gå till tandläkare. verkligen tur. även på hemvägen stötte vi på patrull då vi var nära att fastna för gott i en urinhissfälla. som tur var släpptes vi ner av hissen och tog den långa rulltrappevägen upp istället. vi fick också bevittna en affärsuppgörelse från den undre världen. amaya var den som under resan lyckades hålla energin på topp nästan hela tiden. hon lekte vildsint in i det sista. vid willys gav hon upp och somnade. det hade jag också velat göra. nu är jag för tredje kvällen i rad så trött att jag varken orkar tv eller bok. knappt äta heller. värmde soppa men orkade inte äta den. nu ska det bli bärsmoothie och omnirasa-blogg där jag ska läsa en superlång diskussion där johan varit aktiv. godnatt.

den gåsiga och blåsiga dagen

idag såg det ut att vara fint väder och av den anledningen stoppade vi amaya och hennes nya skor i vagnen för att för första gången besöka 4-h i årsta. det var lätt att hitta och djuren verkade trevliga. två sorters gris, får, myskanka, massor av kaniner, hästar och gås fanns att se på gården. dessutom rådde nån slags barnanarki som kändes ganska trevlig. amaya blev skärrad när ankorna satte igång att kackla. troligast är att en eller flera av ankorna lagt ett ankägg som dom ville skydda. allt detta finns att beskåda i en liten filmsnutt på johans blogg. se den! på väg till gränby centrum höll jag och amaya på att blåsa bort. det var alldeles för blåsigt ute och till följd av blåspromenaden har jag varit trött hela dagen. på ica hittade jag en butternutpumpa som jag ska göra soppa av imorgon. nu har vi sett en halv tysk bögfilm. den verkade ganska bra så det var synd att ett fel uppstod som gjorde att vi ej kunde se klart. nu ska jag nog läsa lite i berlinerpopplarna. jag ser med skräckblandad förtjusning fram emot min nya karriär som begravningsentreprenör.

livets pussel

en så pretentiös rubrik har jag inga som helst planer på att följa upp i inlägget. tänkte bara informera om att jag är så intill döden trött på att pussla. det är så många bitar som ska passa ihop för att allt ska fungera tillfredsställande. alltid väntar man på något eller någon. min pappa brann för att få mig att förstå att ekonomiskt oberoende är det man bör sträva efter för att på så vis uppnå frihet. han talade mycket om detta och tog ibland både sig själv och mamma som exempel. mamma var alltså ett exempel på en som ej var ekonomiskt oberoende och han själv exempel på en som var det. jag fick följa med till båda deras jobb. mammas dagis och pappas gubbkontor. mammas dagis var roligare för där fick man leka i kuddrummet och ibland delades det ut glasspinnar. när jag var 16-17 år jobbade jag på pappas jobb men fick inte blodad tand. gubbarna var tjocka och åt hjärtmedicin och i fikarummet hängde bilder på halvnakna tanter. pappas strävan efter frihet och balans i livet delar jag men vi är kanske inte exakt överens om hur man bör gå till väga och vilket pris man kan tänka sig att betala. när jag tänker efter är vi kanske det nu. i vilket fall vet jag nu att jag önskar mig ekonomisk balans, alltså att det går runt utan att man måste vända på varje slant och aldrig riktigt kunna unna sig själv eller andra något. jag har inget begär till det min familj kunde erbjuda rent materiellt. dels för att det inte är de sakerna som har varit avgörande i hur min barndom varit men också för att jag inte heller hade valt detsamma som mina föräldrar valde att investera i. jag vill bara ha ett ekonomiskt lugn. ett jobb som jag klarar av att gå till och där jag slipper arbetsskador. jag vill heller inte behöva äta min lunchlåda inne i ett förråd. dvs. antingen får det vara "normala" människor på arbetsplatsen eller så kör jag min likbil själv så att säga. det är inte så höga krav. det borde gå att ordna. om mina barn får för sig att de vill skaffa barn innan de och deras partner valt yrke skulle jag inte avråda men jag skulle berätta om de nackdelar vi upplevt. det finns säkert fördelar med att båda föräldrarna pluggar eller är sysslolösa men det är svårt för oss att se då vi inte har något att jämföra med. nu ska jag ej fundera mer över detta ikväll utan istället blanda till en närande bärsmoothie innan filmen börjar.

tandnytt

mina senaste undersökningar av munhålan säger mig att det är ytterligare en visdomstand som kommer upp bakom den som redan kommit. är detta möjligt? två visdomständer brevid varandra. jag hoppas på detta då det legitimerar min tafatta väntan. om en ny tand är på väg upp är det ju inte så konstigt att man känner sig lite öm i munnen. allt känns bättre än att snitta upp tandkött och borra sönder den stackars tanden. jag gillar inte ens att gå till tandläkaren. nu ska jag söka i bibliotekskatalogen efter en bok som heter "drag ut din egen visdomstand - beskrivande illustrationer samt steg för steg guide"

missfostertanden

efter chilifloppen lovade jag ju att ej gnälla mer därför har jag länge tigit om mitt tand/käke-problem. jag ska fatta mig kort. min visdomstand som verkar växa helt fel ställer till med problem. tandköttet har svullnat och jag har konstant ont i kindbenet. jag har svårt att tala och tugga samt blir surare för var dag. nu är helgen över och jag borde kontakta en tandläkare. då det var ca tre år sedan jag senast besökte en sådan kan man misstänka att flera hål kommer uppdagas och dessa har jag ej råd att laga. min nuvarande jättedåliga plan är att vänta på godot. det är en fåfäng väntan utan lysande utsikter. alvedon forte är min vän i nöden och jag är så tacksam. nu till lite "kära dag/bloggboken" uppdateringar. vi for i samlad trupp till biblioteket och la där vantarna på en amerikansk pajbok, en 90-tals barnkokbok samt lite ungdomspoesi. sedan gick vi mot gränby för att besöka dressman. någon hoppade av projektet innan vi han dit så jag och amaya slentrianhandlade på ica istället. sedan åt vi 90-tals svensson lunch. det var korv falafel kyckling som serverades med willys snabbmakaroner. alla blev mätta och trötta.

påskhets

oj så mycket vi har varit med om i påsk! egentligen har vi nog haft det ganska lugnt men jämfört med våran vardagliga sociala frekvens har det varit hetsigt. i torsdags var anna och peter här på besök. det hela var mycket trevligt. amaya visade sin allra mest charmerande sida, anna hade en spännande väska fylld med främmande föremål och peter hade flera goda öl att bjuda på. jag provade en ny lite italiensk stil som yttrade sig på så vis att jag när gästerna kom stod vid spisen och trillade vegetariska köttbollar. jag var också lite svettig samt osminkad. den nya stilen känns bra och jag ska definitivt prova den igen.
på långfredagen kände vi ett så starkt behov av att titta på djur att vi trots att jag skulle till sthlm senare på dagen begav oss till 4-h i vinterkylan. det var tursamt att vi trotsade vädret för annars hade amaya inte fått klappa sin första häst (se bilden)
min sthlmsresa blev lite hastig och lustig. som vanligt kom det en tår på bussen. det är osäkert om detta berodde på att karlen som satt brevid hade så långa och tjocka ben, en sorglig sekvens i min bok eller att jag saknade johan och amaya. den troligaste orsaken till min lilla gråt är nog det faktum att jag nästan aldrig lämnar lägenheten nuförtiden. att åka tunnelbana till fruängen känndes exotiskt men också spännande. det var kul att träffa jenny och se hur hon bodde. jag ser fram emot att besöka henne igen på dagen i vårväder. då tänker jag mig att vi promenerar i park och lunchar på det exklusiva stället som finns i fruängen. kanske är amaya och även johan med. det var även kul att träffa caroline och peter som var på på besök från danmark. caroline ska ta körkort och jag är hemskt avundsjuk. på hemvägen missade jag alla tänkbara bussar och det hela blev en utdragen och mycket kall process.
på lördagen drabbades jag av ångest. dels på grund av alla tabletter jag tvingas äta för mitt tandproblem och det kaffe jag måste dricka för att inte somna av nämnd alvedon. graviditet, maktlöshet och ändrade ekonomiska premisser spelade nog också in. ångesten dämpades på kvällen då vi fick besök av johans mor och bror. vi åt sviss och fick som vanligt en uppsjö av gåvor. bla en hemstickad hello kitty-figur, veggo kyckling, sill, böcker och ett presentkort på böcker. vem kan ha ångest när så fina gåvor delas ut?!
nu ska vi se en rastadokumentär innan sänggående så jag återkommer imorgon med fördjupade utlägg om mina krämpor samt veggokycklingen som är min nya passion.

amayas skor och snor

nu lät det som om både snor och skor tillhörde amaya men så ligger det inte till. amaya fick i helgen nya kavatskor av min mor. de är väldigt stabila med ett klassiskt barnskoutseende. det var tydligen viktigt att den första skon ger stöd åt ankeln, alltså duger ingen gammal conversesko. amaya har provgått skon inomhus med ganska bra resultat. på grund av vädret har vi inte gett oss ut på familjepromenad ännu. känslorna inför amayas senaste steg i utvecklingen är delade. det är så klart fantastiskt kul för henne att få gå själv utomhus men det innebär också en viss skärpning av säkerheten. det krävs av mig som förälder att jag ligger steget före och kan se potentiella faror. jag har svårt att hinna med inomhus så risken finns att hon rymmer med en hund (senaste favoritdjuret).
snoret finns i våra (min och johans) näsor. det är typiskt allergisnor och är vad man kan förvänta sig den här tiden på året. det mystiska är att det råder snöoväder och inte pollenvår med utslagna björkar. kan kroppen ha råkat ut för någon slags placeboeffekt?
imorgon är det skärtorsdag och vi ska få besök av anna och peter. tanken var att erbjuda ett hem fyllt till bredden med påskdekorationer och en solkenspromenad till påskfåren på 4-h. det blir inte riktigt så. det ska nog snöa i morgon och fåren är säkert inlåsta. som tur är fick vi av min farmor en färgglad påskljusstake med ett tillhörande rosa ljus så våra gäster slipper gå härifrån helt påsklösa. kanske kommer dom även få ett ägg!

påskkyckling och min nya räddsla

nu är påsken snart här och inget pynt har satts upp. för några dagar sedan noterade jag att allt fint påskpynt var borta från affärens hyllor. de enda påskkycklingar som finns kvar är neonfärgade och finns på willys. eftersom barnbidraget kommer på torsdag så får jag snällt sitta och se på medans alla påskprydnader köps upp av välbärgade. när jag ska handla på torsdag finns väl inte ens ägg att få tag i.
min nya rädsla och konspirationsteori går ut på att sjukvården har fått direktiv från högre makter (kanske socialstyrelsen, regeringen eller nån annan mystisk instans) om att kejsarsnitt ska avvecklas som alternativ till vaginal förlossning. deras nuvarande strategi är att vänta med att besluta om snitt till ca en vecka innan planerat födelsedatum. på så vis framkallas en enorm psykisk stress eftersom den som vill ha snitt antingen har ett medicinskt tillstånd som gör att ett snitt vore att föredra eller bara inte är intresserad av gammeldags tortyr av värsta sort. i vilket fall leder stressen till att barnet vill komma ut i förtid och då måste födas ut genom slidan eftersom inget beslut har tagits. i bästa fall så svimmar man av panikångest och/eller smärta och får då ett akut snitt (mer riskfyllt än planerat). jag är hur som helst livrädd för att just detta ska hända. ska ganska snart packa en väska så att jag iaf slipper ha de snuskiga sjukhuskläderna som de sätter på en för att ha något att skämta om i kafferummet.

mer hjälp!

detta blir ett kort inlägg då jag är allvarligt skadad. hela dagen har varit åt fanders. den ena olyckan efter den andra utan stopp. den allvarligaste olyckan bestod i att jag skulle tillaga lasangette och hackade en habenero (världens kanske starkaste chilifrukt) med torra händer fulla av sprickor. detta var tre timmar sedan och jag har sedan dess inte kunnat använda mina svullna och smärtande händer. nu kan jag inte skriva mer pga smärtan men jag vill understryka att detta är det värsta som hänt mig hittills och att om det någonsin går över ska jag aldrig mer klaga över något.

hjälp!

jag kan inte sova mer än fyra timmar i sträck. det var precis samma visa förra graviditeten. varför går hon inte bara och lägger sig kan man undra?! det är svårt att förklara. oftast vaknar jag av nån obekväm anledning som inte går att ignorera och som gör mig klarvaken. tex. sjuk dröm, kramp (som johan måste rätta till) extrem nästäppa, bortdomnad kroppsdel, kraftigt mjölkläckage (måste fylla på med vatten så att jag ej torkar ut) hunger eller allt detta tillsammans i kombination med oroskännslor. jag brukar sätta mig vid datorn, äta lite och vänta på att allt går över. det brukar ta ca två timmar, då är jag pigg. sen sover jag kanske två timmar till vaknar på samma sett och bävar inför nästa natt. sen kommer en bebis som vill äta varannan timme dygnet runt i kanske två månader. ibland vill den bajsa och rapa också men är inte så duktig på sånt ännu och får ont och skriker. det låter sjukt men är sant. som jag ofta brukar påpeka är sömn och bristen därav mitt största problem sen några år tillbaka. var visst 23 när jag blev gravid/träffade johan första gången och nu är jag snart 26. sömnbristen gör att min energi bara räcker till de tråkigaste göromålen tex disk, småstäd, äting, läsning av lättviktslitteratur samt beskådning av lågkvalitetsprogramm på telivisonen. det räcker inte till att vara sprudlande glad gravid partner, rolig kompis som är tokigt tjock och bjuder på sig själv, skojfrisk mamma som slänger upp sin tolvkilosbebis i luften så att denne kiknar av skratt (det gör superstarkeadolfpappan) och framförallt räcker det inte till att plugga eller underhålla de intressen som jag brinner/brann för. jag förstår inte hur somliga juridikstuderande gör. jag förstår på riktigt inte hur det går till. imponerande iaf. jag intalar mig att det är det extra barnet som är den avgörande skillnaden mellan henne och mig och vad vi får uträttat. nu kommer hundarna snart så det är bästa att jag omedelbums går till sängs. godnatt.

småbekymmer och en irriterande hunger

de senaste dagarna har varit lite tokiga. ingen har sovit vid rekommenderad tidpunkt och det börjar likna tonårsliv här hemma. igår gick amaya och la sig kvart över tio och vi var tvungna att se en koreansk film om en som hade varit vid medvetande under sin egen operation. filmen var två timmar och mycket svår att hänga med i. jag och johan är nu överens om att när de koreanska filmerna översätts till engelska bör namnen också göras om så att de går att skilja dom åt. jag vet inte vart man bör vända sig med detta förslag, kanske får vi ta saken i egna händer. annars gillar jag samtida koreansk film mycket. kim ki-duk och chan-wook park är väl de mest kända regissörerna men även andra mindre kända koreanska filmskapare får till det riktigt bra då och då. vi kom i säng först halv fyra och vaknade gjorde jag vid åttatiden av en svårartad kramp plus kraftig nästäppa. sen dess har jag varit trött och täppt. extremt hungrig är jag nästan hela tiden. kanske beror det på min graviditet eller så är det så enkelt att ju större man blir desto mer måste man äta. nu ska jag göra nyttiga chokladbollar och hoppas på det bästa. jag återkommer med ett inlägg som ska handla om hur förtjust jag är över den stundande påsken. så fort krafterna återvänder.

en dansk tant och ett pocherat ägg

denna morgon såg jag och amaya en intervju med Suzanne Brøgger. jag har aldrig sett en intervju med henne bara läst. dock ingen av hennes böcker vilket förstås är en skam. i vilket fall fattade jag tycke för den danska damen vilket kändes angenämt då det inte inträffar så ofta. jag kände igen mig i mycket av de hon sa trots att jag kanske inte skulle våga säga det. hon pratade bland annat om vikten av att begränsa sin egen valfrihet och att kärlek kan uppstå genom tvång. det är något jag själv funderat mycket på under en längre tid nu och det var kul att höra henne prata om det och framförallt var det lugnande att se henne så harmonisk och tillfreds med detliv hon valt att leva. det är väl allt man kan önska av livet egentligen, att lyckas klura ut vilken sorts liv man vill leva och sedan genomföra det. från det ena till det andra lite hastigt (har ett ägg som ska pocheras) så gjorde jag ett påskigt klipp idag. 24 ägg för 19kr. påsken är räddad!

ett tramp i rätt riktning

idag invigde jag motionscykeln. iväg bar det i ett huj och slutade inte förens efter 5 km. det kan låta fånigt men för en gravid liten tant med underutvecklad vadmuskelatur och kraftigt förstorat hjärta är det mycket bra. jag pyser av stolthet. min barnmorska, som alltid har varit mycket mån om att jag ej bör gå upp för mycket i vikt (direktiv från socialstyrelsen), tycker att motionscykling är bra så det är väl bara att trampa på. jag har även skaffat en produkt som man skrubbar ansiktet med. jag tror på den. nya filmgodiset är bärsmoothie baserad på yoghurt men mest är det bär.
idag ska vi se en dokumentär på tv. den handlar om en boliviansk kvinna som åker till israel för att kunna försörja sina barn men när hon kommer hem bemöts hon med kyla. det ska bli kul att se då jag på senare tid fått ett visst intresse av bolivianska mammor. nu är det hög tid för bärmixing.

tredje trimestern ingen semester

sista delen av graviditeten kallas tredje trimestern och det är där jag befinner mig nu i min graviditet. den är tråkigast tycker jag. man har slutat glädjas över att illamåendet är borta och skulle gärna byta tillbaks den mot några av de aktuella krämporna. man har också längtat klart efter bebisen, den kan lika gärna komma fram nu det finns inget att vänta på. den är dessutom redan klar och ska bara växa lite. varför växa i magen när man kan växa utanför. ca ett kg väger den nu och det är ju alldeles lagom både att föda fram och att bära runt på. vad är det för kvickt med att mamman ska bli helt uttröttad redan innan barnet kommer?! jag skulle föredra en piggare och gladare mor med någorlunda fysik istället för en sladdrig ganska ful och supersömnig sådan. det jag minns tydligaste från min förra graviditet var just den här sista perioden då det helt enkelt inte fungerar att sova längre. det är ingen idé. det går liksom inte att ligga bekvämt. på rygg kan jag inte andas och på sidan kan jag inte heller andas plus att jag får kramp stup i kvarten. under de korta sömnperioderna drömmer man dessutom så konstigt att vekenhet är att föredra. nej nu får det vara slut på graviditeter ett tag framöver. min kommande långtidsprojekt kallas, snygga pigga vältränade roliga intelligenta rika mamman som alltid har fina kläder.

torr som fnöske

de flesta av mina planer verkar gå i stöpet nuförtiden. så även dagens. vid uppvaknandet kände jag mig ytterst outsövd samt plågsamt graviditetssjuk. graviditetssjukan kan se olika ut från fall till fall men är alltid en plåga. den är både psykisk och fysisk. bäst kan den beskrivas som en överväldigande sorgsenhet med utmattningssymptom. johans glada städande kändes både absurt och surrealistiskt, vet han inte hur sorgligt allting är?! amaya kände iaf av min sinnesstämning och blev vid ett par tillfällen omotiverat ledsen. mina försök att få henne och mig själv på bättre humör bestod i ett besök på gränby centrum (uppsalas populäraste) vi såg många hundar och det gladde oss båda. det var även proppat med folk och amaya startade ogenerat konversationer till höger och vänster. i en kö sparkade ett sulkibarn mig med flit på vaden. jag tittade så argt jag kunde både på honom och pappan. tyvärr såg pappan så snäll och bortkommen ut att mitt hat byttes ut mot skam och avsmak.
en ren lägenhet är iaf något att glädjas över och vegoburgaren vi fick av svärmor igår var god (vi fick också motionscykel, glass, hjortronsylt, falafel och tre böcker) jag glädes även åt de bristningar jag ej fått och att jag slutat späka mina händer. nu smörjer jag dom ett par gånger om dagen, tyvärr han det gå så långt att de är mörka av sårskorpor och torra som fnöske. kanske tar de eld snart.

jag har gått för långt

jag är sjuk, kanske feber. som i så många andra fall så påverkas min syn kraftigt av de tillstånd jag befinner mig i. nu med den eventuella febern ser jag allt med ett kycklinggult filter. jag känner mig förvirrad, ledsen men också tacksam.
i min feberyra har jag gått över gränsen i minst två fall. det är inte så allvarligt men det bör ändå delas ut kännbara straff. det handlar om girighet och snokeri. jag hettsade min svärmor att läsa ut en bok bara för att jag ville lägga vantarna på den. själv hatar jag att bli stressad, särskilt när jag gör något trevligt tex. äter eller läser en bok. snokeriet kan jag inte avslöja något om men det jag skäms över är att jag slentriansnokade och fick veta något tråkigt som jag inte har med att göra. vet ej vad straffet blir. kanske ska jag baka en anonym tårta, det är alltid uppskattat.
nog om det, imorgon är det en sån där kvinnodag. egentligen tycker jag att det är fånigt med en särskild "kvinnodag" det liksom befäster tanken på kvinnor som en särart (är för sjuk för att utveckla resonemanget) jag har dock en 70-talsaktig kvinnokampssida som gärna bakar tårtor med kvinnokampstecken och broderar samma symbol med korsstygn. mina känslor inför morgondagen är alltså delade. när jag var yngre gick jag alltid i det allmänna demonstrationståget men tröttnade då jag har outvecklad vadmuskelatur och kände mig utanför i momentet där man ska hoppa för att bevisa att man ej är moderat. hade jag varit mindre tjock skulle en tårta med kvinnotecknet på kunnat vara ett alternativ. kanske håller jag bara ett specialanpasat miniföredrag för amaya om en betydelsefull kvinna. eller så övar vi självförsvar. jag återkommer i morgon med info om vilken aktivitet det blev.

fånigt inlägg om vad jag vill

jag vill bo i sthlm. inte mitt i staden utan i en närförort som funnits länge där husen ser trevliga ut och har putsad fasad. det ska finnas fina naturområden och minst ett café med uteplats på sommaren och gärna en krog. om det finns en biograf blir jag överlycklig. exempel på sånna ställen är midsommarkransen eller hägersten. midsommarkransen får plus för biocafét tellus och hägersten för sin trevliga tatueringsstudio där mia och morty jobbar. mia är sveriges äldsta kvinnliga tatuerare. det är alltid i slutet av sommaren eller höst och på fritiden promenerar vi i de fina grönområdena, matar ankor och gungar mycket. ibland tar vi oss in till stan och går på museum eller shoppingrunda. på shoppingrundan inhandlas alltid något fint till lägenheten tex. en tekanna i form av uggla. hela familjen är intressant, vid god hälsa, snutna och har alltid ett leende till övers. ofta bjuder vi över vänner på soppa och kulturdisskution. det är osäkert vad johan jobbar med men kanske trädgårdsmästare. själv är jag begravningsentreprenör och äger min egna naturvänliga begravningsbyrå där vi kan erbjuda frystorkning istället för kremering. jag har ett rum i lägenheten där jag har alla mina svarta dräkter, klänningar, skor och hattar. det är jobbkläder. ibland är barnen med på jobbet och det är bra för döden kommer inte att skrämma dom och på så vis slipper de den ångesten. vi har också en stor balkong där johan odlar massor av tomater, kryddor och fina blommor. en trevlig bil äger vi också, den tar vi aldrig i onödan utan mest när vi ska på semester. då lassar vi in alla i bilen och tutar i väg till ett fint ställe där vi tillbringar några veckor tillsamman i lugn och ro. jag har säkert glömt hälften men jag tror att jag fick med det viktigaste.

dagen efter

nu har jag varit dålig på att uppdatera igen. ska verkligen försöka bli bättre, dels för att bloggar som inte uppdateras är det tråkigaste som finns (i min av foglossning och förkylning kraftigt begränsade värld är det faktiskt ett problem) och även för att dagarna så lätt flyter ihop och jag glömmer vad eller om jag uträttat något alls. igår fyllde johan 27 år. vi är som vanligt lite sjuka och har fortfarande inte vunnit på lotto så firandet blev en aning improviserad. av mig fick johan en vitlökspress och ett presentkort som jag skrivit själv. en bok ska han också få men den har inte anlänt ännu. en sötslibbig tårta med rosaglittriga sifferljus samt ett ljus som spelade musik kunde jag också erbjuda. sist men inte minst fick han en cobraöl från systemet. han sa att det var den godaste öl han druckit och den gjorde honom kärleksfull. på det hela taget en lyckad dag.
vi har även hunnit se många kvalitativa filmer och det är inte över än. idag ska vi på min begäran se en dokumentär som innehåller självstympnig. till det ska vi få nyttig smoothie. för recension av den och de andra filmerna vi sett hänvisar jag till johans blogg.
egentligen hade jag tänkte skriva om och visa bild på min mage men då det efter ett par försök visade sig att jag verkligen ser ut som en torr (hyn) tjock sydamerikansk tant utan hals och att det troligtvis inte var fel på kameran blir det ingenting av det projektet. magen är 26 veckor och barnet väger ca 900g, själv har jag gått upp sju kg. barnet sparkar mycket och kraftfullt. jag får halsbränna av allt tom tandborstning och inandnig.
bitterfittan är nu utläst och jag ger den tre ugglor för att den var så lättläst och fungerar bra som diskkutionsunderlag. kunde passa att läsa på gymnasiet kanske?! nästa bok blir el choco, om en svensk kille som suttit i bolivianskt fängelse. nu börjar självstympningsfilmen snart så det är hög tid att mixa bär.